DOM samhällsfarliga

Nu var det väldigt länge sedan jag haft orken och tiden igen, att skriva här. Det är nog ofta så, för oss "vanliga" människor.
Vi är så vanliga att vi knappt finns. inte i alliansens politik iaf. Och inte finner vi oss speciellt (väl) omskrivna i tidningarna heller. Vi stjäl, roffar åt oss ur försäkringskassans heliga medel som enkom är till för "på-riktigt-sjuka", vi ljuger, vi missköter våra arbeten. Vi ställer till det en hel massa trubbel för våra stackars rättrådiga politiker.

Många av oss är till och med rent livsfarligt samhällsfarliga. Det har delar av vår seriösa journalistkår kommit fram till. Flera gånger om.

Det började i våras; barnläkare häktad för "MORD", ja resten vet ni. Debatten som följde fick nästan inga rubriker alls. Var det någon som övh taget såg debatten i TV där det med all önskvärd tydlighet framkom att alla inblandade, ffa denna barnläkare gjort vad varje patientansvarig omvårdande läkare skulle ha gjort.

Hon såg till att barnet, vars liv endast var i totalt vegetativt tillstånd och skulle så förbli, inte behövde lida eller känna oro under sina sista timmar. Hur skulle ni andra ha gjort? Underlåtit er att medicinera!!! Lagt armen om dom stackars sörjande föräldrarna och sagt att "Det ordnar sig nog, om Gud vill" (det skulle nog Göran Hägglund sagt) och låtit barnet fortsätta sitt lidande.

Nog om det, skriverierna tog slut då inget mer elakt fanns att skriva om vare sig läkaren eller den tydligen jävige åklagaren.

Nu är det sjuksköterskekåren som får stå för rubriker...igen skulle jag vilja påstå. Mycket gör vi oss skyldiga till. Aldrig något bra dock. När vi gick ut i strejk (en visserligen tandlöst pinsam sådan, men ändock en strejk värd att uppmuntras från media och allmänhet) Då var vi samhällsfarliga, Huvva! När nu en massa kliniker, avdelningar, sjukhem, sjukhus osv. får dra ned på personalbemanningen är det ingen jävel som skriver om samhällsfara. Inte heller skriver man om vårdpersonal som kravlar sig fram på hörntänderna efter arbetsdagens slut, som äntligen till sängs oroar sig över att vi kanske glömt en signatur här eller en medicin där. Eller att allt vi gör måste dokumenteras, inte bara skrivas utan verkligen dokumenteras, utan värderingar, utan allt annat än kliniska fakta. Noggrant skall det dokumenteras så att ingenting kan missförstås eller missas. Om inte, kan vi råka illa ut.

En erinran är nog så illa att få (har man gjort sig förtjänt av den är den säkert smärtsam ändå), indragen legitimation är tydligen (dessvärre enligt journalistkårens medicinska reportar) svårare att få till stånd. Aldrig dock är det någon som lyfter de begångna felaktigheterna till en organisatorisk nivå. Alltid är det den enskilde individen (sköterskan eller läkaren) som får klä skott för det inträffade.

Lovar er att det inte är helt lätt att hinna med ALLT under en arbetsdag/natt/kväll. När vi inom vården gör fel kan det leda till allvarliga konsekvenser, någon kan de facto dö. Det kan dom banne mig inte inom något annat yrkesområde.

Jo men förlåt, jag glömde visst av mig ett ögonblick. Samhällsfarliga är vi visst, men inte beroende av organisatoriska åtgärder utan pga av vårt mumsande i medicinskåpen. Vi knaprar piller och dricker oss berusade på arbetstid. Det pågår en stooor granskning just nu (i sommartid, säpo är säkert inblandade, inkallade från sommaledighet) enligt (H-)expressen.

Får väl skylla mig själv för att jag blir upprörd, borde inte lagt dyrbar slant på en sådan skittidning, men kunde inte låta bli. Rubriken löd ung. såhär: Stor Granskning. DOM är Sveriges farligaste sjuksköterskor.

DOM!!?? Finns det en egen del av kåren som är farlig, var utbildas dom? (Säpo där med?) Klart som faen att man måste varna folk, vem vill få ett dropp påsatt (oops, f´låt, måschte vart riojan jag drack ihop me det lilla vita pillret imosche) av en påtänd syrra!!! Så nu är det bäst att ni ser upp! Bli för tusan inte sjuk i Sverige, här finns mordiska läkare som beslutar om hur din medicinering skall se ut, därefter skall du omhändertas av sjuka sköterskor påtända som julgranar, eller fulla som alikor. En undersköterska hade i texten fått vittna om hur hon arbetat flera pass med en sjuksköterska som drogad sov bort sin arbetstid. Så då måste det vara illa, det finns nämligen vittnen till syrrornas förfall.

Fy tusan! Kan bara sluta på ett vis. Bäst är att inte alls bli sjuk, du är dessutom betraktad som en belastning av övriga samhällsbärare (dvs våra fina politiker). Lika bra att vi tar livet av dig på en gång, för vårdtiderna kortas ner mer och mer, dessutom bör du snart själv betala för din vård, om dom får som dom vill Filippa och hennes kamrater.

Det har du och jag ändå inte råd med. Skatter javisst, men dom skall man ju skära ner mer på så att de "riktiga" medborgarna får behålla sina villor, båtar och utlandresor.

Så hur i hela fridens dagar har du/ni som ville ha lite ombyte i tillvaron tänkt. Att vården betalar sig självt, utan skattemedel? Tänk om i så fall och det j-ligt snabbt. För här går det undan med nedskärningar och vanvettiga förslag för att täcka skatteunderskottet. Håller med Peter T. i www.tangoforenbenta.com.... inte vart det så vansinnigt mycket bättre under Persson, men inte riktigt såhär jävla illa heller.

Inte heller jag vill bli omhändertagen av vårdpersonal med för mycket substanser i kroppen och knoppen, det säger sig självt. Men jag vågar komma med ett högst skamlöst påstående om att de allra allra flesta sjuksköterskor (och läkare) bara vill ditt bästa. Sådana påståenden skapar inga löpsedelsrubriker hos seriösa journalister. Dessvärre.

Själv funderar jag faktiskt på att hoppa av kåren, göra något annat. Inte längre springa benen av mig för att underbetald kräkas av trötthet efter arbetspassets slut.