Det gick lätt att svettas idag. Minsta ansträngning i arbetskläderna gav utslag på svettbarometern. Puh kan man säga. Men motsatsen, dvs regn och 12 plus grader är inte att föredra. Då svettas jag mig hellre tomatröd i ansiktet.
I övrigt arbetar jag på att släppa taget. Om gamla vanor och ovanor. Om mönster med gamla, slitna och trasiga spår. Om någon tror att det är gjort i en handvändning för en vanemänniska som jag så tänk om. Det är inget man utför i en kurva med handen kvar på ratten direkt. Man får öva sig varje dag, tänka till och tänka om.
Kan vara svårt i min ålder. Ni vet det där med att lära gamla hundar att sitta. Att lära övervuxna kvinnor att tänka nytt kan vara minst lika tidskrävande. Om inte mer.
Jag berömmer mig själv ibland. Det tackar jag för. Jag har som ni ser inga svårigheter vad gäller det där med att eget beröm luktar illa. Det luktar helt okej tycker jag. Man kan klappa på sig själv lite då och då och säga; "Bra där"! "såja, fortsätt så"...."Nä nä inte så, såja, nuuu var du riktigt duktig". Ibland, vissa dagar och stunder, är det riktigt, riktigt svårt att få till det egna berömmet och klapparna.
Andra dagar går det finfint. Idag är en sådan dag. För den är jag tacksam. Tack duktiga mig för idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar