Kettlebells och annat...

Dom flesta flåshurtiga tips och träningsråd du får i tidningar går ut på att knåpa ihop säljande nr. Inslagen är ofta inte verklighetsförankrade. Man kan nästan kalla dom lätt psykotiska ibland.

Läste en artikel, i jag tror att det var kommunals medlemstidning, där träningsmänniskan med illustrativa bilder tipsade om olika övningar du kan utföra på jobbet, bussen och i T-banetåget. Det var svårt att tro sina ögon när hon på fullt allvar visade knäböj, utfall och någon slags armövning med hjälp av en ledstång eller öglan du håller dig i i taket på tunnelbana eller buss.

Minns att jag frustade av häpnad. Såg framför mig kl 06:15 en vintermorgon på bussen. Du och alla andra är trötta, frusna och påbylsade med vinterkläder. Du sätter glatt (med kuddavtrycken kvar i ansiktet) igång med att göra knäböj i mittgången. Samtidigt kliver nya passagerare på och vill passera dig. Måste utföras utan att rodna eller börja fnittra hysteriskt. Vilken syn! Med vinterjacka, mössa och vantar på. Yiiiha!

Det är riktigt modig träning det. Eller bara imbecillt. Vad vet jag, jag är ju bara alldeles för trött och alldeles för blyg för att våga mig på något sådant såå tidigt på morgonen (som att det skulle funka bättre kl 09:00...). På väg hem från jobbet är det vanligen knökfullt med folk. Då skulle man kanske försöka.

Man knuffar helt sonika undan sina medresenärer med förklaringen att nu minsann får dom göra plats för du skall träna utfall och armhävningar !!!. Lycka till med det. Nog med fånerier för denna gång.

Nu hade jag tänkt tala om träning av den mer normala sorten. Sådan man kan få mycket eller lite träningsvärk utav. Träningsvärk dagen efter är nämligen ett tecken på att du gjort ett gott jobb dagen före. Men man behöver inte ha så ont att man gör funny walks. Du vet, när du ser bajsnödig ut för varje steg du tar. Det räcker gott och väl med lite lagom sveda i för- och akter. Stramt vid upp- och nedsittning från stol.

Ett exempel på bra träning är funktionell träning. Kettlebell träning en sådan. En kettlebell ser ut som ett klot med handtag på och finns i vikter från 8 kg och uppåt mot 52 kg. Jag har valt att stanna vid en 16 kg och en 12 kg. Du blir fort stark av denna träning på ett väldigt tids- effektivt sätt. Vanligen klarar man sig på 15-30 min pass tre-fyra ggr per vecka. När jag var som mest Kb aktiv körde jag vanligen 3-5 pass i veckan med 20-45 min per träningstillfälle.

På inrådan av min naprapat (det var han som "gav" mig Kb kan man säga) körde jag sedan var tredje eller var femte vecka halva den vanliga träningstiden. På det viset tränade jag i ungefär 3,5 år. Dessförinnan i ett halvt år hade jag kört styrketräning på litet gym i en bostadsrättsförening (inga Pt:s där inte) och så sprang jag. Om man nu kan kalla mitt ansträngda lufsande för att springa. Huvva så tungt det var (ben som blyklumpar). Springa är inte min grej. Men jag envisades med att det minsann bara berodde på lathet och att det småningom skulle infinna sig det där berömda runners flow. Det gjorde det inte kan jag säga. Istället fick jag diskbråcksvarning utfärdad av ovan nämnda naprapat och kunde inte träna alls på en tid.

Det var då han drog fram sin kettlebell. Jag stirrade skeptiskt på den svarta tunga tingesten och tänkte No way José att jag klarar det där. Men jag är en snäll typ (läs mesig!) och följde snällt med naprapat -Peter ned i källaren. På darriga ben stod jag där och kände mig allt annat än cool. Vi skulle börja med att värma upp. Med ansiktet mot en vägg skulle jag göra bredbenta knäböj fast med rumpan så mycket utåt som möjligt för att undvika att slå näsan i väggfan. Det gick sådär kan man säga utan att överdriva.
Naprapat-Peter försökte hålla inne med flinet. sade bara -"Vad stel du är"......hmpfff! sade jag, högröd i ansiktet av skam. Efter uppvärmningen var jag färdig tyckte jag. Det tyckte inte Peter. Nu skulle vi svinga kettlebell. En 8 kg tung sak. Grabbade tag i klotet och försökte på raka armar svinga den mellan benen samtidigt som höfterna skjuter framåt då klotet är på uppåtgående. Fattar ni?? såg allt annat än smidigt ut. Och efter ca 10 min träning var jag en nyans blekare än falu rödfärg och svettigare än en hamnsjåare i julihetta.

På darr-darriga ben klev vi upp ur källaren. Jag kände mig väldigt mycket tant då. Fick låna hem en kettlebell och började öva. Köpte en egen 8 kg och fick in den rätta snitsen. Lade till lite andra övningar än svingen och var snart uppe i en 12 kg. Efter ett par månader hade akterseglet åkt en våning upp och armarna var starka nog att bära hem matkassar utan problem. Fantastisk träning vill jag lova. Vill du veta mer om kettlebell så finns massor av information på nätet. En del gym har dem också, med instruktörer.

Numera kör jag kb sporadiskt då yoga och annan funktionell träning prioriteras. Jag är mer vältränad idag vid 45 års ålder än jag var som 30 åring. Upptäckte att kroppen behöver motion för att må bra, men det tog sin tid att komma dit. Nästa gång pratar vi annan träning och kanske lite kost också. Det är inte helt lätt att få ihop kost, träning och vardag. Men om man inte ens gör ett försök så går det inte alls. Det säger sig självt. Det gäller att få till små, korta stunder ofta hellre än långa pass sällan.