Ett litet uppsving dagen till ära...

Svingade mig idag upp från skohyllan en stund. Där kan man ju inte ligga i alla sina dagar.
Idag var en dålig dag, men det lyckades jag dölja. Även för mig själv ett ögonblick här och ett där. Bra gjort jag....:-))

Har tränat också, jo faktiskt. Riktigt ilsken träning först en stund. Med situps, armhävningar, tricepsövning och lite utfall. Men eftersom mitt matintag är rätt uselt av och till nu så räcker inte orken till maxiträning.
Fick lugna ner mig och köra lite kombo av dans, gråt och styrka.....gick finfint...särskilt gråtdelen.
Är bra på det för närvarande. Att gråta alltså. Skulle kunna grina hela vägen till Kina om någon bad mig. Tror jag.

Tror också att jag när allt är bra igen skulle kunna sova i en vecka i sträck. Man blir trött av att åka berg- och dalbana. Man blir trött av att hoppa mellan hyllorna i hallen också. Att inte riktigt kunna besluta sig för var man vill vara, på hatthyllan eller skohyllan, hatthyllan, skohyllan....?

Jobbigt det där. Eller så är det bara åldern som tröttar ut mig. Fyller snart riktigt vuxen. Fyrtiosex år. När man är så gammal vill man att livet skall vara okej. Man förväntar sig inte längre euforisk lycka eller att vakna med ett gapskratt, men okej vill man ha det. Och emellanåt ett litet småflin om morgonkvisten när man i spegeln ser en yrvaken tant plira tillbaka och under en nanosekund funderar över hur hon kom dit.....

Jag väntar på det där okejet nu. Därefter kan jag väl få uppleva lite j-la eufori av lycka också. Det vore trevligare än trevligast och dessutom förbenat välförtjänt.

Ses snart igen!