Igår tog jag mig till en strand. Kanske var det Bahamas, kanske en kurrekurreduttö i medelhavet där jag var drottning. En alldeles förtrolland plats. Det var tidig morgon och solen speglade sig på försök i vattnets yta.
Havet bredde ut sig oändligt framför mig, där jag satt, på en bak iklädd bikini. Tårna var grävde gropar i sanden. När strålarna från en nyss uppstigen sol träffade havsytan uppstod ett crescendo av färger och ljus vilket fick mig att kisa. Handen placerad som en skärm framför ögonen. Allt var gott. Mina tår dök nedåt i varm, men ännu inte alltför het sand. Strax under det översta lagret av finkornighet och träffade jag på fukt och väta.Svalkade mina brunbrända fötter.
Sköra snäckor utspridda runt omkring mig. Sådana man plockar upp, håller en stund, smeker deras sammetslena insidan med tummen och lägger tillbaka. Dofter av frihet, frid och absolut stillhet insöps genom giriga näsborrar. Salt hav, tång, växter, djurliv, luften mättad, mäktig och sensuell smekande den gyllene huden.
Vid min sida stod snart ett träd. Ett mycket vackert. Kanske var det en palm, kanske något utan namn. Långa tunna, böjda grenar, rasslande med sina löv. Grenarnas blekgröna lövverk doppade sig ödmjukt, försiktigt i sanden. Skänkte mig ljuvlig skugga med ett leende när solen sakta steg allt högre på himlen.
Jag andades en kittlande lycka. Vände mig om och där stod det mest oemotståndligt sensuella strandhus ni kan tänka er. Ett sådant som för oss vanliga dödligt fattiga endast finns att uppnå på vackra resebilder. Nu stod det där med sin lockande veranda och ropade, kom, kom in! Öppna dubbla dörrar där tunna gardiner i vitaste muslin skrattade för vinden. Inne i huset fanns dignande fat med frukt....möbler som andades av en vilja att leva, en säng, en stol, ett bord... Ja allt det där som får lusten att vilja befrukta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar