Sommaren har dött. Det står helt tydligt och klart. Eller så har den tagit en omväg förbi nordpolen innan den tänker behaga besöka oss.
Strunt samma. Åt väder och vind kan vi göra just intet. Under tiden vädret låter oss huttra, misströsta och våndas under trasiga paraplyer, får vi finna på annat att göra än att löga oss i solen.
Gå på museum var en god ide tyckte jag. Sagt och gjort. Inviterade en rasandes trevlig och charmerande vän till ett besök på fotografiska museet i Stockholm. Torde vara de senaste årens dundersuccé på museum-fronten. Uppmärksamheten är stor, folk strömmar i horder till tullarnas gamla hus.
Att kaféet är vackert inrett och med en vidunderlig utsikt gör inte det hela sämre. Smörgåsarna är goda, men ack så dyra. Detta vägs dock upp av vyn över vattnet där ögonen kan vila en stund.
Utställningen som står i fokus för närvarande är Sally Manns. Vissa av hennes bilder balanserar enligt somliga på gränsen till vad som borde visas upp för allmänheten. Den kristna högern i USA ansåg att hon med råge överskridit den gränsen, under tidigt 80-tal då bilderna på Manns egna barn publicerades.
Ett som är bergsäkert är att hon berör med sina fotografier. Får oss att fundera, häpna, chockeras måhända, men framförallt lämna avtryck inuti. Ett utav fotona, är en bild där Mann själv, står bredbent och naken på ett berg, med kroppen vänd mot kameran. Bredvid henne, står hennes två flickor, med ryggarna mot oss och fotografen, lika bredbenta som modern. Alla tre kissar så det silar som ösande skurar ned på berghällens yta. Sally själv ler, och har huvudet något vridet, i riktning mot flickorna. Man kan nästan ana att även dom ler, till och med skrattar högt. Åt sig själva och sitt eget tilltag eller måhända åt oss, och våra höjda ögonbryn.
Det strålar (bokstavligen) något befriande över scenen på de tre kvinnorna, två unga och en äldre, som spritt språngandes nakna låter hämningar och normer fara och flyga all världens väg.
Kvinnor kan faktiskt. Kissa stående. Dom också. Om dom vill.
Gå och se utställningen!
Ps! Ta med någon ni tycker om, det blir så mycket bättre då :-D
Goa du...!
SvaraRadera/M
Detsamma ;-)
RaderaEn härlig utställning!
SvaraRaderaTyckte inte alls att barnbilderna gick över gränsen. Mycket på grund av den skickliga fotograf Sally Mann är. Otroligt estetiska bilder som berör.
Det som gav mig lite huvudbry var bilderna på de förmultna kropparna, eller de kroppar där man fortfarande kunde identifiera en människa. Någon ger sin döda kropp till vetenskapen och så ställer man ut den, halvt förmultnad, till offentlighetens beskådande. Nej, jag måste tänka över varför det berör mig så illa.
Tanken är god...face the fact....det är här vi slutar...vi uppgår i jorden och förmultnar...men..jag säger men? Tankar, tankar...vi får se vart dom slutar!!!!
Kram sötnos Lotta!!!
Den 1/7 fortsätter vi disk. Maje darling! Puss!
RaderaPuss på er!! <3
SvaraRaderaOch Maje, min kära, vi ses och diskuterar mera den 1/7 :-)))